Jag vart så glad imorse när jag vaknade av att en liten bebis som ropar "mamamama". Han står i sin säng med det charmigaste lilla leendet och så kollar jag på klockan. 05.40, men lyx!!
Det har hänt så mycket med Philip den senaste veckan. Nu reser han sig mot allt och ingenting och dessutom har han lärt sig att sätta sig ner och slår sig därför mycket mindre. Han går då och då med gåvagnen och har stått själv några sekunder några gånger. Han har sakta börjat ta sig i sidled när han står mot något. Och nu kan han klappa händerna, helst åt sig själv när han har gjort något duktigt :)
1 kommentar:
Världens bästa Philleman<3
Skicka en kommentar