onsdag 21 december 2011

Sömnen

Hörrni det här med att sluta amma på natten och sova i eget rum är som bortblåst just nu! Maja är i ett så stort behov av närhet, hon är som ett frimärke på mig när hon är trött. Så fort hon inte känner min närhet vaknar hon. Jag sover kasst, men det är väl bara att hålla ut och ge så mycket närhet som möjligt?

Godisungen i Thailand

2 kommentarer:

Frida sa...

Ja! Ös på med närhet så fixar sig resten =) Det hör ju trots allt till utvecklingen.. och då tror jag inte man ska göra sån stor affär av det. Ett barn som får mycket närhet och trygghet kommer så småningom att bli en trygg och självständig person!
Och ang sömn på dagen så har jag lite samma problem just nu, myran sover inte heller långa pass nu mer, men det hör ju också till utveckligen, så förmodligen är det nog inget som går att göra något åt! Bara att gilla läget :) (... även fast man har lust att stoppa det där "gilla läget" i soptunnan ibland) Kram!

Hanna sa...

Det är en separationsångest-fas som pågår just nu. Brukar infalla just som dom fyller 8 månader. Inget konstigt alltså, men såklart påfrestande. Som tidigare talare sa: ös på med närhet. Dessutom - sova i egen säng... Lägg ner ba. Maja får automatisk trygghet om ni sover brevid varandra.