Efter att ha googlat runt lite på nätet om potträning så kan jag bli lite trött. Varför är det så många som är rädda för potträning? Man ska inte pusha fram det utan det ska komma naturligt när barnet är redo och man ska vara väldigt försiktig med hur man gör det.
Det är väl ändå självklart? Oavsett vad vi lär oss för nytt i livet så krävs det en viss inkörningsperiod med lyhördhet och extra omtanke det är väl ingen skillnad i potträning eller. Kan vi föräldrar inte peppa varandra att det kommer gå toppen?
Hur som så kommer vi ta det i Majas takt och börja med att vara torra hemma såklart. Idag har två av två toalettbesök hamnat i pottan och hon har själv gått och satt sig där utan påminnelse, och ingen var stoltare än damen själv. Heja heja Majsan! Imorgon kanske två av två hamnar på golvet och vad gör det. Eller så vill hon inte gå alls och ha blöja, ja då får hon det.
Ingen av oss är rädd för kiss eller bajs och att avdramatisera hela grejen känns som vår grej.
3 kommentarer:
Potträning är kul, heja Maja! Vi håller också på med en något ovillig herre (vill ha blöööjaaa osv) men jag har ritat rutor på ett större ark papper där han får sätta klistermärken varje gång han går på pottan/toa. När rutorna är fyllda ska han få en sparkcykel. Ett tips om ni vill göra det till en grej :) Men ni kanske inte behöver om hon tycker det är kul, båda våra har behövt en liten push när det gäller pottan.
Jag tror inte att folk är rädda i allmänhet över potträning. Men vi som har barn med mycket kontrollbehov dvs de vill vara 110% säkra på att de klarar en sak innan de testar. De vill inte misslyckas. De sätter sig hellre på tvären och får till slut panik om man försöker tvinga de in i något de känner att de inte behärskar. Det återspeglar sig i allt de gör - alltså inte bara potträningen. De tips vi fått från läkare är att potträning och mat ska man aldrig tvinga på barn om de inte vill. Barn har så få saker de har kontroll över i livet, vilket gör att de få saker de kan kontrollera (äta, kissa och bajsa) kan orsaka problem långt fram i livet med dessa saker om man pushar på om de inte vill. Men vettiga föräldrar tvingar inte ned sina barn på pottor om de inte vill eller tvångsmatar under hot.
Vi försökte när vår dotter precis fyllt 2år, men hon var rädd för pottan (oavsett hur vi gjorde - hon genomskådade oss). Vi fick tipset att vänta ett år. Är hon inte redo så kommer det ta ta tid och i slutändan kanske hon skulle bli blöjfri vid samma tid som om vi väntade ett år. Alltså att det skulle kunna ta över ett år. Och då är de inte redo säger experterna. Är de redo går det på någon/ra veckor, inte längre. Så vi väntade tills hon fyllde 3år och då gick det på en gång (då ville hon det själv) och inom en vecka var hon även blöjfri nattetid. Inga olyckor ingenting. Tyvärr är hon ett år senare inte blöjfri på dagis. Hon vill inte misslyckas där. Hon kissar i den och sedan är hon utan resten av dagen. Personalen har försökt lirka lite, men det går inte. Min dotter kan hålla sig i mer än 12 timmar, vilket gör att hon lätt kan hålla sig en hel dag. Av den anledningen ville personalen ta på blöja på henne för att hon inte ska få hälsoproblem med blåsan längre fram. Hon kommer att sluta när hon känner sig redo och han släppa kontrollen.
Alla barn är olika och det som oftast avgör om potträningen går bra är om kroppen är redo (alltså inget barnet själv kan påverka) och om barnet är intresserad. Finns inte dessa två saker är det bättre att vänta.
Lycka till! Känn ingen stress. Det finns barn som har blöja tills de är 5 år och det är faktiskt helt okej.
Heja Maja, det kommer gå toppen!
Skicka en kommentar